matfilosoferande

Som jag skrev tidigare så skulle K:s kost vara ganska ensidig just nu, om hon fick bestämma helt själv. Nu får hon ju inte det och vi jobbar hårt på att få i henne grönsaker. När jag gjorde potatismos häromdagen bestämde jag mig för att mixa ner broccoli i och se vad hon skulle säga. Hon sa absolut ingenting, potatismos gillar hon och att färgen var annorlunda bekymrade henne inte. Så, grönsaker i potatismos verkar fungera bra.

När det kommer till fisk så gillar hon det mesta, speciellt lax. Idag gjorde jag tonfisksås till hennes pasta och hon spottade ut och ville inte alls ha (hon har ätit tonfisk med god aptit tidigare). Men det är ju lax, sa jag! Jaaa, lax, gott, svarade hon. Och åt en hel portion...

Så, alla sätt är bra utom de dåliga. Eller...??? Det är ju lite dubbelt. Hon får i sig grönsaker men hon blir ju inte mer positivt inställd till dem. Men men.

När det kommer till K och ätande har vi alltid haft det väldigt enkelt. Hon har alltid ätit allt! Redan från början har vi gett henne alla tänkbara grönsaker, kryddor och diverse saker som många skulle kalla "vuxenmat" och hon har glatt tuggat i sig. Första året åt hon inte kött, eftersom jag inte gjorde det och det var jag som lagade det mesta av hennes mat. Sedan började vi med kött och det gick hur fint som helst. 

Men så har det hänt något. Vetskapen om att man kan bestämma själv kan det nog kallas. Och plötsligt vill hon inte ha allt man ger henne...Vad hon inte vill ha varierar från dag till dag och verkar inte påverkas av yttre faktorer. Vissa saker går alltid ner: banan, vindruvor, bröd, pastej, tortellin och keso. Men sedan varierar det. För två mycket matglada föräldrar innebär detta så klart en stor förändring!!! Framför allt tycker jag att det är lite tråkigt att hon inte längre testar nya saker med samma entusiasm och vem vill servera pasta varje dag när man inte vill äta det själv...Vi äter frukost och lunch tillsammans men middag äter K lite tidigare än oss. 

Alla pratar ju om, och framför allt skrivs det om, att om barn får vara med och laga maten så vill de också äta den.  K har varit med när vi lagat mat och gjort små insatser i princip hela sitt liv men nu har jag gjort en storsatsning på att hon ska vara med speciellt när det kommer till grönsaker. Och faktiskt ger det en del resultat! Hon skär gurka med en vanlig matkniv och petar i sig en hel del på vägen. Och så smakar hon på sockerärtor, rädisor och vad annat som kan vara aktuellt. Inga stora mängder hon får i sig men det gör i alla fall att grönsaker blir roligt, för man får ju hålla på med dem!

Som ni ser på bilden har jag en orange gryta och utan att överdriva är den bland det bästa jag har i köket just nu. Den har gjort att jag börjat laga just grytor av olika slag och det är ju så praktiskt och gott! I med massa gott, koka, koka, koka och så har man mat för ett par dagar.

Häromdagen gjorde jag en köttfärsgryta med bönor i. Det var tänkt att bli en slags chili men så blev det inte riktigt. Men gott blev det! K har ju ätit bönor, linser etc sedan hon började äta mat så hon tyckte det var jättegott. 



Hur gör man:
- Bryn köttfärs och lök. Jag bryner alltid i lite olja och lite smör.
- Tillsätt krossad tomat (1 förpackning till 400 gr färs), chilisås, salt, peppar och eventuellt andra kryddor.
- Låt koka så länge du har tid. Tillsätt bönor på slutet så att de hinner bli varma. Den här gången tog jag en förpackning blandade bönor och det blev riktigt gott.

Grytan passar bra med vilket tillbehör som helst men går också bra med bara sallad tack vare bönorna.